Liten Lär pedagogiken vilar på tre grundstenar: människans behov och livsvillkor, mänskliga funktioner och barns stegvisa utveckling.

Människans behov och livsvillkor

Alla människor behöver syre, vätska, näring och skydd. Vi behöver sömn och vila. Vi behöver umgänge med andra människor för samverkan och nära relationer. Vi behöver omväxling, lek och spänning.

Vuxna och barn har samma grundläggande behov, men av olika styrka. Barn har t.ex. större sömnbehov än vuxna, vuxna har större sexuella behov än barn. De grundläggande behoven är desamma för alla människor på jorden, men hur de tillfredställs är olika i olika länder, i olika samhällen, under olika tider, kort sagt – i olika kulturer. Grönländare lever förstås på ett annat sätt än nomadfolk i Afrika, människor i det moderna samhället annorlunda än människor på medeltiden osv. Det bildas olika kulturmönster, som blir bestämmande för vad barnen lär sig äta, vilket språk de talar, vad de skrattar åt, vad de tror på, vad de sjunger m.m.,m.m.

Kulturmönstret  är ett villkor för att en människa ska bli just en människa – kunna tala, gå på två ben, använda symboler, uttrycka sig i bilder och med musik och mycket, mycket annat. Allt detta är inte medfött, det måste människan lära sig.  Ett människobarn föds med många resurser och anlag, men dessa utvecklas inte bara av sig själva, det behövs draghjälp utifrån. Kunskaper och färdigheter är inte medfödda.

Som en röd tråd genom Liten Lär-pedagogiken går vetskapen om barns biologiska, psykiska och sociala behov, liksom vetskapen om kulturmönstrets avgörande betydelse för barns utveckling.

Mänskliga funktioner

Vad behöver barnet utveckla hos sig själv?  Sina fysiska, psykiska och sociala funktioner.

Vi kan fungera med hjälp av muskelrörelser, tankar, språk, vilja, känslor m.m. Dessa olika funktioner växer fram hos människan genom ett ständigt växelspel mellan arvsanlag och miljö.

Funktionerna är följande: grovmotorik, finmotorik, sinnen, språk, tänkande, fantasi och skapande förmåga, vilja och uthållighet, ansvarskänsla, koncentration, känslor, humor och social förmåga. Den sociala förmågan är beroende av att barnets självförtroende utvecklats genom träning av övriga funktioner. En människa med ett sunt självförtroende är ofta mer tolerant och generös, men också mer öppen och rättfram än människor som är osäkra och saknar självtillit. Ett sunt självförtroende ökar vår förmåga att samspela med andra, vi behöver inte ständigt tänka på prestige och självhävdelse.

Nästa röda tråd genom Liten Lär-pedagogiken är således vissheten om att barnen behöver öva alla sina funktioner i roliga och stimulerande aktiviteter. Det är så viktigt att ett barn utvecklas allsidigt. Visst är det bra att vara en överdängare i matte, men samtidigt måste man kunna klara sin av- och påklädning, orka springa ett varv och kanske sjunga en visa.

Barns stegvisa utveckling

Barns utveckling går framåt ett steg i sänder, även om den ibland kan ta stora kliv och ibland verkar stå stilla. Men varje ny förmåga barnet förvärvar bygger på vad det tidigare lärt sig.

De flesta barn i samma ålder befinner sig på ungefär samma utvecklingsnivå, trots individuella variationer. Det är lättare och roligare för barnen med undervisning tillsammans med jämnåriga.

Den tredje röda tråden genom Liten Lär-pedagogiken är kunskapen om barns utveckling, i vil-ken ordning de olika stadierna normalt kommer. Indelningen i homogena åldersgrupper gör det lättare för barnen att utvecklas successivt och kontinuerligt. Kraven på barnen ökar för varje år och bygger vidare på det barnen redan lärt sig. Åldersindelningen gör det också lätt att se om något barn inte går vidare i sin utveckling och behöver extra hjälp eller, omvänt, om något barn ligger före i sin utveckling och kräver större utmaningar.